onsdag 29 juli 2009

Narkissos

"En vacker yngling som varje dag gick för att betrakta sin egen skönhet i en damm. Han var så betagen i sig själv att han en dag föll ned i dammen och drunknade.
När Narkissos dog kom oreaderna - bergnymferna - fram och fick se att den lilla vattensamlingen hade förvandlats från en söt vattendamm till ett krus med salta tårar.

- Varför gråter du? frågade oreaderna.
- Jag gråter över Narkissos, sade dammen

- Åh, det förvånar oss inte att du gråter över den ynglingen, fortsatte de, även om vi alltid brukade springa efter honom var du faktist den enda som hade möjlighet att betrakta hans skönhet på nära håll.

- Så Narkissos var vacker? frågade dammen.
- Ja vem skulle kunna veta det bättre än du? svarade oreaderna förvånat... När allt kommer omkring var det ju över dina strandkanter han böjde sig varenda dag.

Dammen var tyst en stund
Till slut sade den:

- jag gråter över Narkissos, men jag lade aldrig märket till att han var vacker. Jag gråter över Narkissos därför att varje gång som han böjde sig över mina stränder kunde jag i djupet av hans ögon se min egen skönhet reflekteras."

Ström

Följ inte strömmen.
Ty den följer inte dig.

Utan följeslagare, ett tomt begär

En vind utan namn,
utan ton den bär.



Följ inte strömmen.
Ty den lurar dig

Tonlös genom skyn den skär

Blott ett minne,
drömmande dig den tar isär.

Dhalia, förbli och var den du är!

/Pappa

måndag 13 juli 2009

Dhalia





Det är märkligt hur nya upplevelser kan påverka som de gör.
Saker man kanske inte trodde skulle beröra trots allt berör så pass mycket.

Idag fick jag se dig på riktigt för första gången.
Helene var redan på väg in till stan och jag hade missat bussen från jobbet.

Jag stod och hjälpte ett par kunder på jobbet och det enda jag kunde tänka på var på dig.

Vi fick ringa och meddela barnmorskan att vi skulle komma ca 10 minuter sent och tur var det att vi inte kom senare än så för då hade vi inte ens hunnit få se dig.

Jag ville verkligen inte missa det tänkte jag hela resan. Det var bara så viktigt. Även om det inte skulle göra dig någon skillnad så var det bara så. En principsak helt enkelt.

Man ser på filmer när upptagna pappor missar tiderna med sina nära och kära och jag tänker inte vara den som behöver komma på usla ursäkter.

Den här dagen vann jag. 1-0 till mig!
Matchen fortsätter!

Jag tror att du är en tös faktiskt, inte för att det rör mig i ryggraden oavsett för du är du, en tuff liten rackare som dansar bugg i mammas mage.

Du ska få skinn på näsan oavsett vem du är och ingen ska trampa på dina tår.

Det var bara en märklig känsla hos barnmorskan idag.
I ett mörkt litet rum där du tittade ut ur en liten monitor högt uppe i taket. Du låg och viftade med både armar och ben och hjärtat ditt slog väldigt snabbt. Inte konstigt när du hoppar runt där inne.

Vi har dessutom konstaterat att du faktiskt måste vara en nattmänniska. Du kommer att ha ett rent helvete med att vänja dig med att gå till jobbet när du blir äldre men du kommer troligtvis att få uppleva många tysta sena nätter och kanske också ligga vaken när solen tittar fram i gryningen och världen vaknar till.

Det är då världen är som vackrast. Alla sover utom du.

Min lilla blomma
Min lilla Dhalia!

/Pappa

tisdag 7 juli 2009

Längtar efter dig

Jag har nog aldrig längtat så mycket efter någon så som jag längtar efter dig.

/Mamma

måndag 6 juli 2009

hej hej

Jag orkar egentligen inte skriva men kände mig tvungen. Ville bara berätta att det har pågått en taekwondo-match i mammas mage ikväll. Det har sparkats och sparkats. pappa känner ingenting. Det gör han nog om några veckor skulle jag tro.

Ville också berätta att jag drömde om dig i förrgår. Drömmen var så verklig! Drömde att du var en tjej. Och du hette Dhalia. Och förlossningen gick jätte bra. I själva verket kanske du är en kille som INTE heter Dhalia utan nåt helt annat. Det kanske vi får veta nästa vecka :)

Puss och kram